En ram är inte bara en kant runt en bild. Den är ett litet slutet klimat där glas, luft, kartong och papper påverkar varandra varje dag. Den här guiden förklarar vad som händer där inne, varför vi bygger inramningar som vi gör, och vad du själv kan välja.
Sju delar, en tanke
Nästan alla skador vi ser på tavlor som kommer in till verkstaden har samma ursprung: fukt som rört sig i paketet, ett ark som inte fått röra sig med den, eller ljus som fått verka fritt. Ingen av delarna nedan är svår att förstå, men tillsammans avgör de om en inramning håller i tre år eller i trettio.
Passepartout: vad den gör och varför den behövs
Avstånd, fuktbuffert och kartongkvaliteter — och varför hålet skärs mindre än motivet.
Varför papper aldrig får ligga mot glaset
Kondens, foton som fastnar och mögel: vad forskningen säger om glasets roll i paketet.
Varför tavlan blir bucklig i ramen
Papper rör sig med luftfuktigheten. Monteringen avgör om det syns.
Glas eller akryl: vanligt glas, antireflex, UV och museiakryl
Vad de olika skivorna gör med reflexer, färger och ljus — och vad UV-filter inte klarar.
Passepartoutens mått: marginaler, optisk mitt och gyllene snittet
Hur bred kartongen ska vara, varför nederkanten görs tyngre och när gyllene snittet passar.
Hänga tavlor: höjd, avstånd och väggen som skadar
Ögonhöjd, gallerivägg och varför en kall yttervägg är det farligaste stället i rummet.
Det gyllene snittet: matematiken, myterna och ramen
Vad φ är, hur man räknar, var det finns på riktigt och hur det används på passepartouten.
Snabbsvaren
- Passepartouten är inte pynt. Den håller motivet från glaset och tar upp fukt. Utan den ligger arket direkt mot ramens kallaste yta. Läs om passepartouten.
- Glaset blir kallast i paketet när rummet svalnar. Då kondenserar fukten ur papperet där, och ett foto kan limma fast. Läs om papper mot glas.
- Papper växer och krymper med luftfuktigheten, några millimeter på ett stort ark. Sitter det fast på alla sidor blir det vågigt. Läs om bucklor.
- UV-glas stoppar inte blekning. Det mesta av blekningen kommer från synligt ljus. Glaset köper tid, placeringen avgör. Läs om glas och akryl.
- Nederkanten görs oftast lite bredare än överkanten, för ögat uppfattar mitten som högre än den är. Läs om måtten.
- Häng inte tätt mot en kall yttervägg. Två centimeter luft bakom ramen tar bort det mesta av temperaturskillnaden. Läs om upphängning.
Vem har skrivit det här?
Guiden är skriven av oss på Rambaren by Art’n’Design, ramverkstaden på Tanneforsgatan 3 i Linköping, där vi arbetat med ramar sedan 2006. Sakuppgifterna är hämtade från konserveringsinstitut och forskning, inte från leverantörernas broschyrer, och varje del har en källförteckning längst ned. Där vi själva gör ett val som avviker från institutionernas rekommendation, till exempel av kostnadsskäl, skriver vi det.
Undrar du hur något i din egen ram är byggt? Ta med den till verkstaden, så tittar vi tillsammans. Och om du vill fördjupa dig i proportioner har vi en egen sida om det gyllene snittet i konsten.
Behöver alla tavlor passepartout?
Nej. Oljemålningar och canvas ramas oftast utan glas, och då behövs ingen passepartout. Men allt på papper, alltså akvareller, grafik, teckningar, affischer och fotografier, ska ha ett avstånd till glaset. Passepartouten är det vanligaste sättet att skapa det avståndet; en distanslist är det andra.
Vad kostar en inramning?
Det beror på mått, list, kartong och glas. En måttbeställd ram börjar på 199 kronor och en måttbeställd passepartout på 150 kronor. På ramverkstadens sida finns en kalkylator som räknar fram ett cirkapris direkt, och den exakta offerten sätter vi när vi ser motivet.
Kan ni rama in annat än papper?
Ja. Tröjor, medaljer, broderier, föremål och canvas ramar vi in regelbundet. Sådant som sticker ut från väggen byggs i en ram med djup, så att inget ligger an mot glaset. Det går inte att prissätta i förväg, utan vi räknar på plats när vi ser föremålet.